Kebbe Östlund, dottern Erika, dotterdo. Lydia med barn, Jan

"Kebbe" Östlund

Kristoffer "Kebbe" Östlund, dottern Erika, dotterdo. Lydia med make Anton Boman, barnen Gustaf Emanuel, Elof och Astrid.

Familjen bodde i ett nybygge mellan Jansjö och Fängsjö s.k. "Kebbes".

Kebbes hustru Brita Stina Ersdotter Ståbi f 1830 död 1901 var dotter till nybyggaren Erik Ersson Ståbi Fängsjö.

Kristoffer "Kebbe" flyttade från Anundsjö 1863 och var först dräng i Omsjö(?) och sedan arbetare i Fängsjö. Omkring 1873 flyttade familjen till Jansjö där "Kebbe" grundade nybygget s.k."Kebbes" och blev torpare.

När jag var liten på 50-talet hände det att jag och mina syskon cyklade från Näsåker till morfar och en moster i Fängsjö. Det var en nätt liten tur på 1,6 mil och bitvis var det ganska många uppförsbackar innan vi kom fram till målet. Några kilometrar från Fängsjö låg en röd liten stuga där tant Lydia bodde. Hon var gammal, med bodde på den tiden fortfarande kvar i sin lilla stuga som allmänt kallades "Kebbes". Jag minns att vi alltid stannade till och hälsade på hos tant Lydia. Hon var så snäll och bjöd på saft och kakor innan vi cyklade vidare uppför "Kebbes berget" och de kilometrar som återstod innan vi kom fram till Fängsjö.

Lydias morfar Kristoffer "Kebbe" Olofsson Östlund (1844-1928) var den som grundade nybygget i Jansjö omkring 1873. "Kebbe" hade flyttat från Anundsjö ett tiotal år tidigare och gift sig med Brita Stina Ersdotter Ståbi (1830-1901) från Fängsjö. De fick så småningom fem barn tillsammans - av dem blev Lydias mamma Erika den som stannade kvar på "Kebbestorpet".

--------------------------------------------------------------------------------Foto: Gösta Söderlind - tack Gösta för alla fina kort du skickat mig!
--------------------------------------------------------------------------------

Erikas dotter Lydia och hennes man Anton Boman övertog så småningom torpet. Paret fick fjorton (!) barn varav sex av dem dog som små. Anton avled redan 1940 men tant Lydia bodde ensam kvar tills hon flyttade till en dotter i slutet av 1950-talet. "Kebbestorpet" finns kvar och ligger så vackert på en höjd vid skogskanten, och varje sommar växer massor av liljor på åkern nedanför huset - liljor som påminner om dem som har bott och odlade liljorna på "Kebbestorpet" en gång.

Anton Boman (1887-1940) hade en poetisk ådra. Han skrev visor. En visa heter "Lidgatuvisan" som i verser - och med humor - berättar om alla som bodde i Lidgatu vid den tiden. "Lidgatuvisan" har ett stort antal verser så jag kan inte lägga ut den på bloggen, men är någon intresserad så skickar jag gärna texten på visan!